www.gustavii.se

Forskningsdokument

Foton

Torpet Blomanskog där Johannes Larsson växte upp i början på 1800-talet

Släktgården Eklanda ca 1927, som Johannes Larsson köpte av David Adolf Hummel 1866

Johannes Larsson
f. 1801 på torpet Blomanskog i Lerums församling (P)
† 1876 i Helenedahl i Fässbergs församling (O)

Johannes Larsson föddes den 31 mars 1801 på torpet Blomanskog djupt inne i skogarna mellan Lerum och Härryda öster om Göteborg. Johannes var son till torparen Lars Larsson (1759-1843) och hans hustru Ingeborg Andersdotter (1757-1847). När Johannes föddes hade hans förfäder bott i Blomanskog åtminstone sedan 1756, men det är troligt att de hade varit bosatta på Blomanskog sedan lång tid. Den äldsta säkra dateringen är den 14 november 1756 då Johannes farföräldrar Lars Andersson (1735-1791) och Margreta Nilsdotter (1735-1809) gifter sig. I kyrkoboken för vigda i Lerums församling 1756 står noterat att Lars Andersson kommer från Härskogen (några kilometer väster om Blomanskog) och att hustrun pigan Margreta kommer från Blomanskog.

Johannes växer alltså upp på Torpet Blomanskog och han är förhållandevis länge ogift, men den 8 november 1827 flyttar han till Härryda, 26 år gammal och gifter sig med pigan Olena Jönsdotter (1803-1834) från Fässberg (nuvarande Mölndal). Hur de två kan ha träffats säger inte kyrkböckerna något om, men man kan anta att Johannes var en driftig man med idéer och drömmar om ett bättre liv än drängens kneg. Sådana drömmar förverkligade man på 1800-talet i storstaden och Fässberg var vid denna tid en begynnande industristad med många möjligheter för en entreprenör. Johannes var alltså ganska gammal när han flyttar och gifter sig och man kan nog anta att han hade haft ärenden in till Fässberg och där träffat sin blivande hustru. I vart fall gifter de sig den 2 januari 1828 i Landvetters kyrka och efter vigseln bosätter de sig som piga och dräng på gården Limmerhult i Härryda församling.

1831 flyttar de till Helenedahl i Fässbergs församling (numera Mölndal söder om Göteborg). En intressant notering är att gamlingen Olof Larsson flyttar nu med Johannes och Lena och benämns felaktigt ”Fadren” i flyttlängden. Jag undrar hur det kan bli fel på detta här sättet och efteråt får Olof vara fader till Johannes också i de efterföljande husförhörslängderna i Fässberg. Samma år som de kommer till Helenedahl föds dottern Johanna Elisabeth (1831-1908), som skulle komma att gifta sig med Alexander Nyman och således är min farmors mormors mor. 1833 föds sonen Carl Anton, men redan året därpå dör båda Carl Anton och hans unga mor Lena i den koleraepidemi som då grasserade i Göteborg med omnejd.

Den 13 november 1836 gifter sig Johannes Larsson med Anna Christina Mathsson (född 23 april, 1812) från Råda. Johannes var 35 år och Anna Christina var 24 år. Johannes är nu alltså gift för andra gången och hustrun Anna Christina är 11 år yngre. Hon fick, som man skulle säga idag, tre bonusbarn när hon gifte sig med Johannes. Anna Christina var dock gravid redan när de gifte sig och den 19 mars 1837 föds tvillingarna Josefina Christina och Augusta Lovisa. Det skulle komma att bli många barn för Johannes och Anna Christina, ytterligare sex stycken varav ytterligare ett tvillingpar.

Den 12 mars 1866 köper Johannes Larsson och hans hustru Anna Christina 7/24 mantal Eklanda Ryttaregård, 1/8 mantal Eklanda Arnegård, 137/960 mantal Eklanda Gökegården och 1/4 mantal Tosthult för 25 000 kronor av David Adolf Hummel. Det är väldigt (nu med efternamnet Blomanskog) mycket pengar på den här tiden och ett år senare kan får sonen Lars Edvard och mågen Johannes och dottern Johanna Elisabeth köpa den stora egendomen (12 500 kronor vardera) och ytterligare fem år senare, 1872 köper Alexander och Johanna Elisabeth ut Lars Edvard och blir ensamma ägare.

Alexander och Johannas dotter Anna Bernhardina (1864-1929) gifter sig senare med Andreas Birger Hamrén (1862-1940). Anna Bernhardina är enda dottern och ärver så småningom hela egendomen i Eklanda vilken skulle komma att bli en central plats för släkten Hamrén under mer än 100 år. Anna Bernhardina är uppvuxen på gården (hon kom dit som 3-åring) och levde hela sitt liv på Eklanda Ryttaregård. Anna och Birgers son Percivald Hamrén (1889-1960) ärvde delar av gården och köpte ut sina syskon och blev på så vis ensam ägare och brukare av Eklanda Ryttaregård fram till sin död 1960. I släkten Hamrén kallade man gården kort och gott för Eklanda och många är historierna om livet på Eklanda.

Läs också den längre redogörelsen för Johannes Larssons förfäder och hur han kom att bli ägare till Eklanda Ryttaregård i PDF-format...