|
Eklanda Ryttaregård
Församling: Fässberg
Län: Göteborgs och Bohus län
Koordinater: 57° 39'10 N, 11°57'59 Ö
Google earth tag: Eklanda_Ryttaregard.kmz (spara ned på din hårddisk och öppna med Google earth)
Huvudbyggnaden på Eklanda ryttaregård ca 1927
Eklanda ryttaregård är en av de fyra fastigheter (gårdar) som bildade Eklanda by, belägen några kilometer väster om nuvarande Mölndal. Eklanda ryttaregård var under ca 90 år släktgård för släkten Hamrén och blev med tiden den självklara samlingsplatsen för Birger och Anna Hamréns barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Själv föddes jag lite för sent för att få ha varit med om detta, men min far var ofta där under sin uppväxt och har berättat om de stora kalasen som brukade hållas på gården. Historierna är många om alla de släktingar som har levt där och förfäder till mig har levt där ända sedan 1866 då timmerhandlaren Johannes Larsson (1801-1876) köpte de tre fastigheterna Eklanda ryttaregård, Arnegården och Gökegården (större delen av byn alltså). Ättlingar till Johannes har sedan ägt och brukat gården fram till slutet av 1970-talet, i över 100 år alltså.
Histora
 Eklanda utgör i det äldsta skriftliga källmaterialet en by med fyra hemman och omnämns första gången 1550 och skrivs då "Eglanda". Den har ibland kallats Långebergs Eklanda för att kunna skiljas från en annan by med samma namn. De enskilda gårdsnamnen - Arnegården, Ryttaregården, Östergården och Gökegården - är alla belagda sedan 1600-talet och samtliga så som skattegårdar. Eklanda var alltså inte någon stor by och var typisk för bebyggelsen i dalgången söder om Mölndal. Likt grannbyarna ligger den på de äldsta kartorna relativt väl samlad i anslutning till det utskjutande berget i norr och med inägorna för odling och kreatur belägna i de lägre terrängavsnitten söderut. Byns utmarker var lokaliserade till den mer höglänta terrängen norr och söder om dalgången.
Av skifteskartan från 1747 framår inte hur bebyggelsen såg ut då de fyra gårdarna bara symboliseras av ett hus, men man ska nog anta att bebyggelsen bestod av ett ganska stort antal hus. Gårdarna var sannolikt redan vid tiden för storskiftet uppdelade på minst ett par brukare vardera. I beskrivningen till 1774 års karta var Östergården den minsta (drygt 10 tunnland) och Arnegården den största (ca 19 tunnland). Arnegården är den gård som ligger längst västerut, närmast landsvägen.
1841-47 genomförs laga skifte på Eklandas samtliga ägor och på de kartor som då ritades framgår det att bebyggelsen nu består av ett myller av byggnader. De olika hemmanen brukades nu av upp till sex stycken åbor. Man kan nu föreställa sig att Eklanda by, vid tiden för mina förfäders ankomst (ca 1866), var en ganska tätt befolkad by med ett myller av människor och djur.
Idag är Eklanda by helt borta och har ersatts av villastaden Eklanda. Man kan dock finna den gamla huvudbyggnaden på Eklanda ryttaregård mitt inne bland alla de moderna villorna och radhusen. Eklanda ryttaregård är numera varsamt renoverad och återställd till sitt ursprungsskick från ca 1802.
Ägarförhållanden
År 1773 hade Ryttaregården förvärvats av kofferdikapten P. Åhlbottn. Dennes dotter Dorotea gifte sig sedan med Adolf Söderström från Göteborg. I husförhörslängden för Eklanda ryttaregård år 1814 står det antecknat för Söderström "skrives i Göteborg" och 1831 är han struken ur längden. Dorotea och Adolf Söderström hade en dotter, Kristina Maria (f. 1811) som gifte sig med Domprosten Carl Johan Hummel, som även var prost i närbelägna Fässbergs församling. Sonen David Adolf Hummel (f. 1833) och hans hustru Emilia Kristina Åberg (f. 1831 i Stora Kråketorp) tog så småningom över gården och brukade den fram till 1866.
Den 12 mars 1866 köpte min förfader timmerhandlaren Johannes Larsson (1801-1876) och hans hustru Anna Christina (f. 1812) från Helenedal i Fässberg 7/24 mtl Eklanda ryttaregård, 1/8 mtl Eklanda Arnegård, 137/960 mtl Eklanda Gökegård och 1/4 mtl Tosthult för 25 000 kr av David Adolf Hummel (se köpebrevet till vänster).
År 1867 sålde så Johannes Larsson och hans hustru gården till sonen Lars Edvard Blomanskog (f. 1844) och mågen Alexander Nyman, gift med dottern Johanna Elisabet (1831-1908). Fem år senare, 1872 köper Alexander och Johanna svågerns del och blir på så vis ensamma ägare till de fyra fastigheterna.
Alexander och Johanna Nyman hade bara ett barn, dottern Anna Bernhardina (1864-1929) vilken gifte sig med "Kungsbackagummans" son Andreas Birger Hamrén (1862-1940). Vid arvskiftet den 7 september, 1897 efter fadern Alexander blev Anna Hamrén ägare till fastigheterna.
Birger och Anna Hamréns äldste son Percival löste 1929 ut sina syskon och blev ensam ägare till fastigheterna. Han brukade nu Eklanda och Östergården 1 tillsammans med E. Österberg fram till sin död 1960 varefter fastigheterna förvärvades av Byggmästare Vikström 1963. Sonen Bengt Hamrén arrenderade sedan gården fram till 1967. Mangårdsbyggnaden på Eklanda ryttaregård förblev emellertid i släktens ägo fram till 1979 då den såldes till den nuvarande ägaren.
Eklanda ryttaregårds mangårdsbyggnad, uppförd ca 1802, finns kvar och är numera jättefint renoverad och återställd till originalskick. | 
.jpg){kind=link}