I sällskap med min farfar Carl August firade vi alltid mor Agdas semestervecka. Då låg vi i gräset på en filt, man gjorde så på den tiden. Vi åt och drack från medhavd matkorg...

Mormor Ethels minnen från barndomen nedtecknat i ett brev till sonen Ingvar

Sophia Fredrica Petersdotter fick 16 barn

Mormor Ethels mormors mor Sophia Fredrica Petersdotter är född den 19 september 1848 på torpet Malmö i Wrigstads församling i Jönköpings län. Hon är dotter till torparen Peter Johan Johannisson (f. 1810) och hans hustru Gustava Sophia Svensdotter (1808). Sophia Fredtika gifte sig med Cigarrarfabrikören August Wilhelm Andersson (f. 1833) och tillsammans lär de ha fått 16 barn. Sophia Fredrica föder sitt första barn, sonen Axel 1865 då hon är 17 år och hon föder sitt sista barn, Frans 1891. Sophia Fredrica dör troligen 1927, 79 år gammal. En enaståemde och stark kvinna.

"Farmen" Agneslund

Gården Agneslund, oftast bara kallad "Farmen" låg ett stycke åt sydöst om storstaden Malmö och detta var under många år familjen Anderssons samlingsplats. Här bodde många av mormors ättlingar i perioder medan de arbetade och gick i skolan i den växande storstaden Malmö.

Maskinmästaren och tusenkonstnären Carl August Bengtsson

Mormor har beskrivit sin farfar Carl August som en tusenkonstnär. Han började sin yrkesbana som smedsgesäll, men blev så småningom maskinist. En typisk yrkeskariär vid denna tid då maskiner av alla slag blev vanligare och vanligare i olika verksamheter. 1890 flyttar han och familjen till Köpenhamn där han fått jobb som 1:e maskinist vid valskvarnen. Han var en skicklig hantverkare och gjorde allehanda smidesarbeten och sydde till och med kläder.

Grenadjären Sven Daun

En av mormor Ethels mer färgstarka förfäder är Korpralevid Kungliga Smålands Grenadjärbatal-jon, Sven Daun. Sven Daun föddes ca 1789 i Hudaryd i Malmbäcks församling och är son till båtsmannen (soldat i flottan) Magnus Månsson Malmberg och hans hustru Ingrid Håkansdotter.

Min mormors släkt

från Skåne

Min mormors förfäder kommer i huvudsak från bygderna öster om Malmö i många generationer bakåt och de var främst bönder, pigor och drängar

Min mormor Ethel Hakfelt föddes den 26 augusti 1916 i S:t Johannes församling i Malmö och hon var dotter till skräddaren Rudolf Valdemar Bengtsson och fabriksarbeterskan Agda Davida Josefina Ohlqvist. Om jag skulle karakterisera mormor Ethel skulle det bli hennes stora konstnärliga talanger i musik, konst och sömnad, hennes milda, men väldigt utpräglade skånska dialekt och hennes svarta tjusiga hår. Alla dessa egenskaper är inte bara en del av mormor som hon var i livet, de är också en tydlig del av hennes ursprung.

Hantverkskunnandet och det konstnärliga har hon från båda sina föräldrar och deras förfäder i generationer. Fadern Rudolf var en erkänt mycket skicklig skräddare, som hade fått sin utbildning i Köpenhamn där han var uppväxt. Hans far Carl August Bengtsson var en närmast legendarisk maskinist och tusenkonstnär vid en av Köpenhamns kvarnar. Ethels mormor Alma Andersson försörjde sig delvis som sömmerska och hennes man Nils Ohlqvist kom från en stor familj där alla barnen var skickliga musiker och sångare. De blev också skickliga hantverkare av olika slag; typografer, handskmakare och sömmerskor. Det lär också vara från släkten Ohlqvist som mormor har fått sitt svarta hår.

När jag nu har forskat och kartlagt mormor Ethels förfäder ser jag att hon har sina röter stadigt förankrade i den Skånska myllan. Med några få undantag har hennes förfäder levt i generationer tillbaka i och omkring Malmö. Att följa mormors släktband bakåt i tiden är att följa med på en resa genom det Skånska bondesamhället och industrialismens inträde och omvälvande påverkan på bygden kring storstaden Malmö. Fram till slutet av 1700-talet levde de flesta av hennes förfäder som jordägande bönder, eller drängar och pigor på landsbygden i Skåne. Några levde i Kristianstad län eller Jönköpings län, men alla sysslade de med jordbruk. Vid denna tid en ganska liten stad, men i början av 1800-talet började omvandlingen till industriell storstad och i takt med denna förvandling började mormor Ethels förfäder flytta från landsbygden in till staden Malmö. I mitten på 1800-talet bodde de alla i Malmö och dess förstäder och livnärde sig nu som arbetskarlar, sömmerskor, åkare, smeder, cigarrarbetare, jungfrur etc. År 1874 bor följande av mormors förfäder på olika

platser i Malmö:

Mormors farfar Carl August Bengtsson är 13 år och bor med sina föräldrar, åkaren Per Bengtsson och hans hustru Sissa Persdotter och två syskon i kvarteret 36 Västerport IX i S:t Petri församling.

Mormors farmor Cecilia Larsson är 11 år och hon har precis flyttat från L. Slågarp in till storstaden med sina föräldrar, arbetskarlen Anders Larsson och hans hustru Anna Magnusdotter och sina fyra syskon. Familjen bor nu i kvarter 33 i Östra förstaden, Caroli församling.

Mormors morfar Nils Ohlqvist är 3 år gammal och bor med sina föräldrar, smedsgesällen Anders Nilsson Ohlqvist och hans hustru Elna Larsson och tre syskon i kvarteret 53 i Södra förstaden, S:t Petri församling.

Mormors mormor Alma Sophia Charlotta Andersson är 1 år gammal och bor med sina föräldrar, cigarrarbetaren August Wilhelm Andersson och hans hustru Sofia Fredrika Petersdotter i kvarteret Näktergalen X i Caroli församling.

På kartbilden över Malmö nedan från 1871 har jag markerat de olika platserna som mormors förfäder bodde på år 1874. Klicka på bilden för att se den i fullformat. Vill du sedan se hela den historiska kartan över Malmö från 1871 i högupplöst format kan du öppna den som PDF. Det är en bra karta att ha till hands när du läser personakterna för mormors släkt då många av hennes förfäder flyttar omkring väldigt ofta och bor på många olika platser i Malmö under årens lopp.