Släktforskning av Christer Gustavii
Helgen den 30-31 augusti 2014 genomfördes släkten Gustaviis släktträff i Vimmerby och Djursdala. Det var 52 glada och förväntansfulla deltagare som bänkade sig kl 8:30 på lördagen i Vimmerby Stadshotells festsal, varav ca 45 var ättlingar till syskonen Gustavii. Sedan genomfördes ett ambitiöst program med besök på kyrkogården, besök och föredrag i betelkapellet, rundvandring i Virstad, besök på släktgården i Djursdala och bussresa till Sabelsköldarnas Bråhult utanför Kristdala.
Släkten Gustavii är ättlingar till Predikanten Oskar Gustafsson (f. 1865) och hans hustru Augusta Olofsdotter (f. 1868) som fick 11 barn tillsammans, varav 9 nådde vuxen ålder och fem av dem fick sammanlagt 18 barnbarn. År 1912 fick barnen tillstånd att anta släktnamnet Gustavii:
Uppdaterad 2023-05-21
Nu är den snart färdig – boken om släkten Gustavii. Boken blir den tredje i ordningen om vår släkt, men vi törs säga att detta är det mest ambitiösa och omfattande verket hittills. Med sina drygt 250 sidor spänner den över en stor del av vår släkts historia.
Boken är indelad i fem delar och inleds med berättelsen om Oskar, Augusta och deras tio barn som tog sig namnet Gustavii. Här kan man läsa om hur släktnamnet kom till, hur det var att leva i Djursdala och Vimmerby vid förra sekelskiftet. Här har vi också kunnat återge många fina berättelser och minnen av Oskar, Augusta och deras barn, som många personer i släkten har bidragit med. Alla syskonen Gustaviis levnadsberättelser beskrivs också utförligt här. I första delen återfinns även ett kapitel som resonerar kring de Gustaviiska personlighetsdragen och hur dessa har upplevts och påverkat många i vår släkt. I andra delen beskrivs Oskar och Augustas släktträd och de trakter i Småland som våra förfäder har levat och verkat i. Både Ekenäs och Djursdala beskrivs utförligt i denna del. I bokens tredje del tar vi läsaren med på en resa genom elva hundra år av svensk historia och trettiotre generationer av vår släkt; från vikingakungen Gorm den gamle till syskonen Gustavii. Det är en ambitiös, utförlig och spännande redogörelse för vår släkthistoria från 900-talet och framåt, som omfattar ätten Sabelsköld, Heliga Birgittas syster, Bjälbo-ätten och Jelling-dynastin. I del fyra återger vi Carlskrönikan i sin helhet och oredigerad. Carlskrönikan är ett 57 sidor långt brev, som Carl Gustavii skrev 1962 till sin brorson Björn Gustavii där han utförligt redogör för sitt och sin familjs liv från slutet av 1800-talet och framåt. Han beskriver kärleksfullt sina föräldrar Oskar och Augusta och hur de levde sina liv i Djursdala och Vimmerby. Lika kärleksfullt beskriver han också sina syskon och deras personligheter. Det är en humoristisk, träffsäker och mycket intressant berättelse om livet i Småland förr i tiden. I den avslutande femte delen av boken återfinns ett fint fotoalbum med en mängd vackra och gamla foton på syskonen Gustavii, Oskar och Augusta, och flera av platserna som är centrala för vår släkthistoria. Boken är med sina 254 sidor rikt illustrerad med över 170 fotografier, många historiska kartor och arkivdokument, samt en mängd släktträd. Tillsammans utgör de en ambitiös och väldokumenterad krönika över släkten Gustavii, från dåtid till nutid.
Om du klickar på de utdragna boksidorna här ovanför kan du läsa ett utdrag ur boken för att bilda dig en uppfattning om hur bokens innehåll ser ut. Länk till utdrag ur släktboken.
I skrivande stund pågår slutredigeringen av boken och samtidigt gör vi också den slutliga faktagranskningen och korrekturläsningen. Inom kort kommer boken att skickas till tryckeriet och i samband med detta kommer vi att börja ta upp beställningar från er i släkten. Håll därför utkik här på vår hemsida då länken till beställningsformuläret kommer att finnas här nedanför.
Här kommer du snart att kunna lägga din beställning på släktboken
Släktföreningen Gustavii ska främst verka för en långsiktig sammanhåll-ning mellan ättlingarna till syskonen Gustavii, bördiga från Djursdala och Vimmerby
Under släktträffen 17 april 2015 bildades alltså formellt Släktföreningen Gustavii, som har som sitt främsta mål att verka för en långsiktig sammanhållning mellan ättlingarna till syskonen Gustavii, bördiga från Djursdala och Vimmerby. Kravet för medlemskap i föreningen är att man är ättling till syskonen Gustavii eller är nära anhörig (make, maka, sambo, partner) till ättling till syskonen Gustavii.
Den 27 juli 1912 fick äldste sonen Carl tillstånd att anta namnet Gustavii och ett år senare hade även övriga syskon fått ihop avgiften på 4 kronor för att även de anta namnet Gustavii
De var 11 syskon, födda i Djursdala och Vimmerby. Som i de flesta stora bondfamiljer på den tiden överlevde inte alla barndomen, men de 9 syskon Gustavii som nådde vuxen ålder fick alla en gedigen utbildning och gav sig ut i världen utrustade med en examen och den styrka och driftighet som blev ett signum för deras liv och verksamhet. De blev lärare, kamrer, ingenjörer och officerare och de lyckades ofta väldigt väl inom sina respektive yrken. Syskonen Gustavii fick sammanlagt 18 barn och dessa har givit upphov till över 140 idag levande ättligar.