Ätten Sabelsköld

Mina förfäder

Släktforskning av Christer Gustavii

Fänriken vid Smålands ryttare, Carl Jönsson sägs ha räddat den blivande kungen Gustav II Adolf i slaget mot ryssarna vid Stolbova 1617, då Gustav Adolfs häst stupade. Enligt sägnen red de båda bort från striden, slagandes med sablar på båda sidor om hästen, den ene vänsterhänt och den andre högerhänt.

Sabelsköldska brudkronan

Den Sabelsköldska brudkronan som troligen förvärvades under Jöns Sabelskölds tid. Kronan finns än i dag och den är tillverkad av silversmeden Hans Persson Bergman i Vimmerby, som var verksam 1662-1700. Under 1800-talet kom brudkronan att tillhöra Oskar Gustafssons mor Maria Sophia Nilsdotter på Ekenäs i Målilla och jag har hört talas om att den fortfarande en bit in på 1900-talet förvarades i en låda och att barnen i huset ibland använde den när de lekta bröllop.

Per och Lars Gustavii vandrar nedför ängen mot platsen där Sabelsköldarnas gård Bråhult ska ha legat

Min far Per Gustavii och hans bror Lars strövar fram över Sabelsköldarnas gamla marker i Bråhult i juli 2012. Längst bort till höger skymtar den ruin som man tror är resterna av något av husen på Bråhult.

Fagert landskap i Bråhult där Sabelsköldarnas sätesgård en gång låg

Vägen passerar genom det som en gång var Sabelsköldarnas gård Bråhult och landskapet är mycket vackert på platsen.

Sörebo gård på vägen mellan Kristdala och Målilla

Sörebo gård som den ser ut idag på vägen mellan Kristdala och Målilla. Det är här som predikanten Oskar Gustafssons mor Maria Sophia Nilsdotter är född den 5 augusti, 1836.

Officer och ryttare vid Smålands dragonregemente ca 1700

Officerare vid Smålands dragonregemente ca 1700. Man kan tänka sig att det var ungefär såhär Corpralen Carl Sabelsköld såg ut innan tog avsked från regementet 1696.

Historisk karta över Bråhult 1654

Gammal karta över Bråhult med omnejd 1654. Alltså den tid då Ryttmästaren Jöns Sabelsköld ägde Bråhult och flera av de kringluiggande gårdarna på kartan.

Gammal karta för avmätning på Bråhult och Saxtorp 1701. Alltså vid den tid då Livdragonen Carl Sabelsköld gick ur tiden och Bråhult förlorades till fordringsägarna.

Ätten Sabelsköld (nr 150)

Källa är Sture Heidings och Sven Bankeströms bok "Om ätten Sabelsköld och livdragonen Carl Sabelskölds avkomlingar" om inte annat anges

Adelsbrev för ätten Sabelsköld (nr 150)

Den nu utdöda ätten Sabelsköld har många ättlingar i trakterna runt Kristdala. Predikanten Oskar Gustafssons mor Maria Sophia Nilsdotter (f. 1836) var ättling till bonden Måns Larsson ( 1769)från Saxhult i Kristdala, som var en av de bondsöner som kom att gifta sig med en av sex välborna jungfrurna på Bråhult efter fadern Livdragonen Carl Sabelskölds död 1701. Det är en intressant historia om en adlig släkts uppgång och fall i 1600-talets stormakts-sverige. Historien om släkten Sabelsköld tar sin början på Konung Johan III:s tid då kampen om kungakronan i Sverige var hård och bitter mellan Gustav Vasas båda söner Johan III och hertig Karl (senare Karl IX). Det gällde för landets ädlingar med ambitioner att satsa på rätt häst och för vår förfader Carl Jönson blev det tursamt så att hans far Jöns Mårtensson kom att arbeta för hertig Karl, som lyckades manövrera bort brorsonen Sigismund från tronen och så småningom själv kunna bli landets kung. De som hade stött honom och utfört hans order på ett bra sätt blev också rikt belönande, vilket säkert låg bakom vår förfaders, ädlingen Carl Jönssons, karriär och rikedom under 1600-talet.

 

Majoren Carl Sabelsköld (1590-1663)

Carl Jönsson föddes troligen den 2 januari 1590 och är son till fogden i Nyköpings slott, Jöns Mårtensson och hans hustru Brita Larsdotter. Fadern Jöns Mårtensson var en mycket betrodd man hos hertig Carl av Södermanland, den blivande kung Carl IX. Jöns Mårtensson var fogde på Julita gård i Oppunda härad i Södermanland 1582-1587, slottsfogde i Nyköping 1588-1591 och sedan fogde i Vibyholms län åren 1595-1624. Det var alltså under tiden i Nyköping som sonen Carl föddes.

Jöns Mårtensson gifte sig med Brita Larsdotter på Julita gård år 1587. Även modern Brita hade en inflytelserik bakgrund då hon var dotter till kyrkoherden i Nyköping Helgona pastorat, Laurentius Andreae (Lars Andersson). Laurentius hade mycket kontakt med hertig Carl vilket också gällde dottern Brita, som var åldfru på Nyköpings slott 1588-1593 vilket innebar att vara föreståndare för kökspersonalen och ha ansvar för förråden. Hon hade altså ett maktpåliggande arbete. Brita Larsdotter var också amma åt hertig Carls Dotter Kristina, som dog vid några månaders ålder år 1594.

Carl Jönsson började antagligen sin militärtjänstgöring i åldern 15-20 år. Han blev fänrik i Smålands ryttare år 1616 och i oktober 1617 blev han adlad och tog sig namnet Sabelsköld. Detta skedde i samband med Gustaf II Adolfs kröning i Uppsala den 12 oktober 1617. Av adelsbrevet framgår inte vad han blev adlad för då texten är ganska allmänt formulerad. Under åren efter adlandet tjänstgjorde Carl Sabelsköld vid Smålands ryttare. År 1622 är han ryttmästare och år 1627 Major. Han deltog i kriget mot Polen och var, under några månader, kommendant på slottet Schedas år 1625. Den 7 januari 1626 utmärker han sig under slaget vid Wallhof där han var en av kompanicheferna när Svenskarna vinner en viktig seger över Polackerna. Carl Sabelsköld tog troligen avsked från armén år 1629.

Carl Sabelsköld var gift två gånger. Första giftet var med Magdalena Strang, som var dotter till ryttmästaren vid Upplands fana Hans Strang och hans hustru Carina Bagge af Berga. Troligen ordnades giftermålet genom Carl IX drottning Kristina, som lär ha varit en ivrig äktenskapsmäklerska. Vad man känner till föddes två döttrar i äktenskapet med Magdalena Strang. Magdalena Strang avlider den 2 oktober 1628. Efter några år som änkeman gifter sig Carl Sabelskjöld med Ingeborg Rosenstråle med vilken han fick sex barn, fyra söner och två döttrar.

Carl Sabelsköld var ägare till en mängd gårdar och jordegendomar. Dessa förvärvade han främst genom sina giften. De viktigaste egendomarna fanns i Södermanland och Kristdala. Det är via Kristdala jag har mina släktband till Carl Sabelsköld.

Notera att numren inom hakparentes är annummer enligt Kekules system, där jag är proband och har nummer 1, min far har nr 2,min mor har nr 3, farfar har nr 4 osv.

 

[2216] Carl Jönsson Sabelsköld

 

Gift första (1) gången 1616-1628 med Magdalena Strang † 1628

Gift andra (2) gången 1634-1663 med [2217] Ingeborg Rosenstråle † 1674

1. Elisabet † 1659

1. Brita † 1676

2. [1108] Jöns, se nedan

2. Carl † 1657

2. Birger † 1668

2. Ingeborg † 1711

2. Svante 1644-1677

2. Brita

 

Ryttmästaren Jöns Sabelsköld (1636-1696)

Smålands ryttare ca 1690

Det är inte helt klarlagt när Carls söner föds, men av uppgifter från deras militärtjänstgöring kan man sluta sig till att Jöns var äldst. Vidare kan man också se att Jöns befordringsgång var långsammare än brödernas vilket tyder på att han var tvungen att ägna sig mycket åt sysslor hemmavid. Jöns Sabelsköld blev ryttare 1655, löjtnant 1678 och ryttmästare 1679.

Jöns Sabelsköld gifte sig första gången med Marta Stråle af Ekna, dotter till Olof Stråle († 1648). Olof Stråle var på sin tid en mycket omtalad person, sum innehade höga befattningar i rikets thänst. Han var bland annat befälhavara på Älvsborgs fästning 1612. Olof Stråle var också vice ordförande i Svea hovrätt 1614-1619. Sex barn, varav en son föddes i äktenskapet med Marta Stråle. Ca 1678 avlider Marta Stråle och ca 1681 gifter sig Jöns Sabelsköld med Anna Catharina Stråle af Ekna († 1714). Anna Catharina var första hustruns kusins barnbarn.

Jöns Sabelsköld, liksom fadern, ägnade säkert stor del av sitt liv åt att förvalta sin stora jordegendomar. Först Trishult och senare Bråhult i Kristdala socken, där han bodde fram till sin död.

Det var också under Jöns Sabelskölds tid som den sk Sabelsköldska brudkronan förvärvades. Kronan finns än i dag och den är tillverkad av silversmeden Hans Persson Bergman i Vimmerby, som var verksam 1662-1700.

 

[1108] Jöns Sabelsköld

 

Gift första (1) gången med [1109] Marta Stråle af Ekna † 1678(?)

Gift andra (2) gången med Anna Catharina Stråle af Ekna † 1714(?)

1. [554] Carl, se nedan

1. Märta 1667-1699

1. Ingeborg † 1741

1. Maria † 1713

1. Elisabet † 1715

1. Katarina 1674-1759

2. Svante 1683-1683

 

Livdragonen Carl Sabelsköld (1666-1701?)

Livdragonen Carl Sabelsköld blev den siste manlige arrvingen och slöt sin ätt på svärdssidan år 1700 eller 1701. Man vet att Carl Sabelsköld deltog vid generalmönstringen av Kungliga Majestätets Livregementes dragoner den 5 september 1700. Mönstringen skedde vid Lingsiöö (troligen Lingsjö utanför Kristianstad) och förättades av Konung Karl XII själv. Carl Sabelsköld står antecknad som nummer 1 bland dragonerna på kapen Clas Creutz kompani och det framgår att han är "corporal" och är 34 år gammal.Man får också veta att Sabelskölds häst var en "bleek fux med stiern och smal bläs". Carl Sabelsköld hade också tidigare tjänstgjort vid Smålands dragoner där han var korpral år 1696 och tog avsked den 16 april samma år. Rehnskölds livdragoner deltog i slaget vid Narva den 20 november 1700 och Carl var med stor sannorlikhet med vid detta lyckosamma slag. Carl måste dock ha dött före den 27 juni 1701 då han vid denna tidpunkt omtalas som "salig". Det går alltså inte att ange ett exakt dödsdatum för Carl Sabelsköld. Hemma på gården Bråhult i Kristdala socken fanns hustrun Elisabet Duraeus (1666-1709) och de sex döttrarna. Elisabet var dotter till kyrkoherden i Kristdala, Johannes Bartholdi Duraeus och hans hustru Anna Jönsdotter. Vid tinget den 10 oktober 1702 närvarar änkan "fru Elisabeth Duraea" och det noterades bl.a. att hon "...beklagade det elende tillstånd hennes man som är dödh blifwen wid armén i Lijfland lemnat henne uti med 7 st. små barn...".

Redan samma höst som maken Carl Sabelsköld drog ut i sitt sista krig var familjen på obestånd varför hustrun Elisabet fick vidta åtgärder för att få ekonomin att gå ihop. I och med makens död eskallerade den ekonomiska situationen och Elisabeth fick se sina egendomar krympa för att till sist förlora Bråhult helt genom utmätning. I och med att det nu inte längre fanns någon hemgift att tillgå fick Elisabet under åren efter makens död se sina sex döttrar bli bortgifta med bönder på trakten. På så vis blir de också urmödrar till en mycket stor mängd ättlingar till den Sabelskjöldska släkten. På så vis kom släkten Gustavii att vara ättlingar till Märta Sabelsköld (1688-1758).

 

[554] Carl Sabelsköld

Gift med [555] Elisabet Duraeus 1666-1709

Christina 1686-1708

Ingeborg 1687-1758

[277] Märta, se nedan

Anna-Maria 1692-1767

Margareta

Elisabet 1699-1780

 

 

Märta Sabelsköld (1688-1758)

Carl Sabelskölds dotter Märta var gift med Måns Larsson (1684?-1769) från Saxtorp i Kristdala socken. Måns Larsson, då bosatt i Bråhult, blev förmyndare för tre av Carl Sabelskölds döttrar. Måns Larsson var troligen son till Lars Olofsson i Malghult, Kristdala, som i sin tur var son till Olof Månsson i Malghult Nr 2. Måns och Märta verkar ha haft sju barn varav fem nådde vuxen ålder. Sonen Lars Månsson är min farfars farmors farmors far.

 

[277] Märta Sabelsköld

 

Gift med [276] Måns Larsson 1684?-1769

Kerstin 1713-1743

Carin 1719-1789

Karl 1720-1793

[138] Lars Månsson

se nedan

Nils 1727-1775

 

 

 

 

Lars Månsson (1723-1796)

Lars Månsson och hans yngre bror Nils fick genom förtida arv rätten till 1/8 mantal vardera i gården Saxtorp. Lars skulle dock genom, giftet med den rika änkan Marta Olofsdotter (1725-1782) komma att bosätta sig på gården Sörebo i Mörlunda socken. Lars blev på så vis en förmögen man med stora egendomar i både Kristdala och Mörlunda. Lars Månsson, som senare blev nämndeman, fick fyra döttrar med hustrun Marta. Den yngsta av dessa, Maria (1770-1795) är predikanten Oskar Gustafssons morfars mor.

 

f. 24 november 1723 i Bråhult, Kristdala

† 11 april, 1796 i Sörebo, Mörlunda

Gift med [139] Marta Olofsdotter 1725-1782

 

Christina 1757-1828

Lisken 1759-1782

Catharina 1761-1832

[69] Maria Larsdotter

se nedan

 

Maria Larsdotter (1770-1795)

Lars Månsson och Marta Olofsdotters yngsta dotter Maria gifte sig, bara 14 år gammal, med bonden Erik Nilsson (f. 1757) i Utebyn i Åsjögle. Maria och Lars hann bara få två söner innan Maria dör i vattusot endast 25 år gammal den 27 juni 1795. Äldste sonen, Nils Peter är predikanten Oskar Gustafssons morfar.

 

[69] Maria Larsdotter

f. 28 juni 1770 i Sörebo, Mörlunda

† 27 juni 1795 i Åsjögle, Mörlunda

 

Gift med [68] Erik Nilsson 1756-1818

 

[34] Nils Peter Eriksson 1792-1871 Carl f. 1895

 

Nils Peter Eriksson (1792-1871)

Bonden [34] Nils Peter Eriksson från Utebyn i Åsjögle, Mörlunda socken, gifte sig med Christina Persdotter från Målilla. Christina var bara 16 år när hon gifte sig och de fick åtta barn tillsammans varav ett var predikanten Oskar Gustafssons mor [17] Maria Sophia Nilsdotter född 5 augusti, 1836.

22 år gammal, den 20 augusti 1858, flyttar Maria Sophia Nilsdotter från Mörlunda till Ekenäs i Målilla församling. Hon gifter sig med änkemannen [16] Gustaf Erik Johansson den 29 oktober samma år. De fick tillsammans åtta barn varav ett var [8] Nils Oskar Gustafsson, som alltså är min farfars far. Maria Sophia Nilsdotter blir änka den 16 mars 1898 och bor kvar på Ekenäs fram till sin död 7 januari, 1925, 89 år gammal.

Gustproduction © 2017 • Privacy Policy • Terms Of Use