Min farfars släkt

Mina förfäder

Släktforskning av Christer Gustavii

Foto taget ca 1950. Min pappa Per (f. 1940), hans bror Lars (f. 1942), farmor Ingalisa (f. 1917) och farfar Eskil Gustavii (f. 1906)

Foto taget ca 1950. Min pappa Per (f. 1940), hans bror Lars (f. 1942), farmor Ingalisa (f. 1914) och farfar Eskil Gustavii (f. 1906)

 

 

... jag hade inte haft någon tanke på namnbyte när Far en dag sade: 'När du nu ska bli knekt ska du väl också ha ett knektnamn'...

Farfars föräldrar Oskar och Augusta

Augusta Olofsdotter och oskar Gustafsson

Farfars föräldrar vara predikanten och bonden Oskar Gustafsson (f. 1865) från Ekenäs i Målilla socken och hans hustru Augusta Olofsdotter (f.1868) från Djursdala Socken.

Ekenäs gård

Ekenäs gård ca 1919. Oskar Gustafsson är född och uppvuxen i huset längst till höger på bilden.

Predikanten Oskar Gustafssons föddes 1865 på gården Ekenäs i Målilla socken, som son till Rusthållaren Gustaf Erik Johansson (f. 1813) och hans hustru Maria Sophia Nilsdotter

(f. 1836).

Släktgården i Djursdala

Släktgården Djursdala Nr 4

Sedan Augustas far Olaus Olsson dött år 1872 utsågs en släkting till förmyndare för Olaus barn, bl a för Hilda Augusta. Han fick hand om Christina Lovisas och hennes barns ekonomi, tyvärr. Han fick alkoholproblem och alla pengar försvann och så småningom försattes han i konkurs. Turligt nog hade han skrivit på en revers avseende de belopp som han hade fått att förvalta. Christina Lovisa kunde vid konkursen mot reversen förvärva Gården.

Inför sitt giftermål köpte sedan Hilda Augusta och Nils Oscar Gården av Christina Lovisa.

Släktföreningen Gustavii

Ekenäs gård ca 1919. Oskar Gustafsson är född och uppvuxen i huset längst till höger på bilden.

2015 bildades Släktföreningen Gustavii som syftar till att verka för en långsiktig sammanhåll-ning mellan ättlingarna till syskonen Gustavii, bördiga från Djursdala och Vimmerby

Min farfars släkt

från Småland

Min farfars förfäder kommer i huvudsak från trakterna kring Vimmerby, Djursdala, Kristdala, Målilla, Mörlunda och Frödinge i Småland

Min farfar Eskil Gunnar Gustavii föddes i Vimmerby 1906 och är son till predikanten Oskar Gustafsson (f. 1865) från Ekenäs i Målilla och hans hustru Augusta Olofsdotter (f.1868) från Djursdala. Namnet Gustavii tillkom i samband med att farfars äldre bror Carl skulle bli officer. Antagligen tyckte fadern att det skulle vara bra för karriären att ha ett mer distinkt efternamn än Gustafsson så namnet Gustavii tog form och den 27 juli 1912 fick Carl och hans syskon tillstånd att anta namnet Gustavii.

Farfar var tredje yngst i en skara på 11 barn, varav fem i sin tur fick barn och idag finns det över 140 levande ättlingar till sykonen Gustavii från Djursdala/Vimmerby. På senare tid har flera släktträffar hållits, senast på plats i Vimmerby och Djursdala och nu har även släktföreningen Gustavii bildats för ättlingarna till syskonen Gustavii.

Farfars förfäder kommer i huvudsak från trakterna kring Vimmerby, Djursdala, Kristdala, Målilla, Mörlunda och Frödinge i Småland. Farfars far Oskar föddes i by Ekenäs i Målilla och var son till Rusthållaren Gustaf Johansson (f. 1813) och hans hustru Maria Sophia Nilsdotter (f. 1836). Gustafs förfäder var just Rusthållare och självägande bönder i trakterna kring Målilla i generationer bakåt i tiden. Den äldste förfadern till farfars farfar Gustaf som man har kunnat belägga är Hemmansbrukaren Nils Siggesson i byn Årena i Målilla socken. Hans son Sven Blomberg var Trumpetare vid Jönköpings regemente, boende i Årena och stupade vid slaget vid Poltava 1709. Farfars farmor Maria Sophia föddes i byn Åsjögle i Mörlund socken där hennes förfäder också har bott och brukat jorden i många generationer bakåt. Hennes far Nils Petter Eriksson (f. 1792) var också ättling till Livdragonen Carl Sabelsköld från Bråhult i Kristdala socken. Genom den adliga ätten Sabelsköld (Nr 150) är vi också ättlingar till ett flertal av Sveriges högadliga ätter, såsom Vasa-ätten, Folkunga-ätten (Bjälbo), Finsta-ätten m.fl.

Farfars mor Augusta föddes på gården Orremåla i Djursdala socken där hennes förfäder har bott i många generationer sedan mitten av 1600-talet. Hennes far Olaus Olsson (f. 1831) var ättling till kronolänsmannen Olof Spak (1665-1749) och Augusta hette Olofsdotter Spak som flicka. Släkten Spak har många ättlingar idag i trakterna i och kring Djursdala. Så här beskrivs det i Lejonhufvuds "Ny Svensk Släktbok", Stockholm 1906, hur namnet Spak uppkom:

Den äldste stamfadern i släkten Spak som man har kunnat belägga är en man vid namn Olof vars son Johan Olofsson föddes i Värmland och enligt traditionen var "...i ungdomen ganska yr och vidlyftig", tjänade i hertig Karls, sedermera konung Karl IX härar och kallades för sitt häftiga lynne "Raswil". han blev med åren fogligare och mildare till lynnet och hertig Karl skall med anledning däraf hafva yttrat till honom "Nu skall du icke mera heta Raswil, utan Spak". Härefter kallade han sig Spak och afled någonstans i Småland.

Johan Olofsson Spaks bror Erik Olofsson var ägare till en skattemjölkvarn vid Dejeforsen i Värmland. 1584 blev han rådman i Karlstad och 1604 borgmästare där. Efter brodern Olofs död antog även han namnet Spak. Erik Olofsson Spak var gift två gånger, 1:a giftet var med Malin Sprätt, dotter till rådmannen i Karlstad, Hans Sprätt. Erik Olofsson fick sammanlagt 16 barn och det har med tiden blivit en mycket stor släkt. Farfars mor Augusta är alltså ättling till Erik Olofsson Spak och hans hustru Malin Sprätt från Karlstad. Erik och Malins sonson var Regementsfältskären vid Smålands Kavaleriregemente Karl Spak (död vid Poltava 1709) och han var den förste förfadern att bosätta sig på gården Orremåla i Djursdala i mitten av 1600-talet.

Augustas mor hette Kristina Lovisa Persdotter (f. 1834). Hon var från byn Nyserum i Frödinge socken och hennes förfäder var självägande bönder från trakerna kring Frödinge och Södra Vi så långt tillbaka i tiden som man kan se.

Adliga ätten Sabelsköld

Adliga ätten Sabelskölds vapensköld

Min farfars farmor Maria Sophia Nilsdotter (f. 1836) var ättling till bonden Måns Larsson ( 1769) från Saxhult i Kristdala, som var en av de bondsöner som kom att gifta sig med en av de sex välborna jungfrurna på Bråhult efter fadern Livdragonen Carl Sabelskölds död 1701. Det är en intressant historia om en adlig släkts uppgång och fall i 1600-talets stormakts-sverige.

 

Carl Jönsson började antagligen sin militärtjänstgöring i åldern 15-20 år. Han blev fänrik i Smålands ryttare år 1616 och i oktober 1617 blev han adlad och tog sig namnet Sabelsköld. Detta skedde i samband med Gustaf II Adolfs kröning i Uppsala den 12 oktober 1617. Av adelsbrevet framgår inte vad han blev adlad för då texten är ganska allmänt formulerad. Under åren efter adlandet tjänstgjorde Carl Sabelsköld vid Smålands ryttare. Carl Jönsson Sabelskölds sonson, Livdragonen Carl Sabelsköld, blev den siste manlige arrvingen och slöt sin ätt på svärdssidan år 1700 eller 1701 efter att ha saknad (troligen död) under Karl XII fälttåg.

Min farfar Eskil Gustavii

Min farfar Eskil Gunnar Gustavii 1935

Min farfar Eskil Gunnar Gustavii är född den 12 januari 1906 på Gården Wirsta i Vimmerby. Han var tredje yngsta barnet (i en skara om 11 syskon) till predikanten Oskar Gustafsson (f. 1865) och hans hustru Augusta Olofsdotter (f. 1868).

 

När farfar hade tagit studentexamen som privatist i Lund sökte han sig, liksom sin äldre bror Carl, till Artilleriet och han blev Fänrik vid Kungliga Göta Artilleriregemente, A2 i Göteborg 1930. Han tjänstgjorde vid en mängd förband och staber under sin millitära kariär och pensionerades som Major 1961 i samband med nedläggningen av A2. Farfar var då 55 år gammal och anställdes som platschef på AB Hällarydsverken i Skede i Småland. Farfar gifte sig med Ingalisa Garström (f. 1914) 1937 i Köpenhamn och de fick barnen Per (f. 1940 ) som är min far och Lars (1942-1913).

Gustproduction © 2016 • Privacy Policy • Terms Of Use